Den svenska demokratins framväxt

De demokratiska fri- och rättigheterna vi har idag i Sverige, är inget som tillkommit av en slump. Varje del i det demokratiska bygget är något som växt fram steg för steg under mycket lång tid.

Man skulle nästan kunna säga att, trots det något paradoxa i det hela, att de gamla kungadömen som t ex Sverige har bidragit till att lägga grunden och skapa förutsättningarna för utvecklandet till demokratin. Detta genom den stabilitet den skapat och det stegvisa utvecklandet av en rättsstat, som följt i dess spår. Som om det varit en dynamik i att kungen eller hans närstående i vissa fall stått för införande av lagar gällande rättsprinciper, medan det i andra fall krävts folkliga protester och till och med uppror för erövrandet en vissa rättigheter.

Demokratin är därmed erövrad bit för bit av folket i varje land. Ofta på likartat sätt över tid, men också med olika utveckling som skiljer ut sig på grund av större världshändelser. Det senare som exempelvis när det gamla Östeuropa på några decennier omvandlades till demokratier.

Så unga demokratier, och unga statsbildningar har ofta fler bekymmer med sin demokratiska struktur, än äldre.

Demokratin är därför inte given en gång för alla. Vi kan till och med se krafter som strävar efter av begränsa demokratin, genom att exempelvis beskära domstolarnas autonoma ställning i förhållande till den polititiska makten, som nu sker i bland annat i Polen.

I dessa fall, de forna östeuropeiska länderna, exemplvis, ser man också tydligt hur de nyvunna demokratiska statskicken fortfarande dras med många, vi kan kanske kalla det för barnsjukdomar. Auktoritära ledare, korruption, främlingsfientlighet, maktfullkomlighet.

Demokratin utsättas ofta för hot, både inifrån och utifrån. Manipulationer av opinioner via trollfabriker, ”fake news” och rena lögner från politiker och andra makthavare är exempel på sådant som pågår i vår nutid och verkar göras i stor skala.

Demokrati är inte heller ett givet statiskt begrepp. I listan nedan som, bygger på oficiella demokratiska landvinningar från Sveiges riksdag, finns förbudet mot barnaga med men däremot inte medgivandelagen. Och vad som varit demokratiskt förr, passerar inte alldels givet dagens krav.
Vad som är demokrati och vad som är mänskliga fri- och rättigheter hänger ihop, men är inte alltid exakt samma sak.

Detta märks till exempel hur olika demokratiindex kan komma fram till delvis olika slutsatser.
Se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokratiindex

Se också Max Range:
https://www.hh.se/forskning/forskningsmiljoer/centrum-for-larande-kultur-och-samhalle-clks/forskningsprojekt-inom-clks/maxrange—analys-av-politiska-system-och-demokratisering.html

Det senare menar att det förra efterhand har skärpt sina kriterier på vad som är en demokrrati och att man därför kommit fram till att antalet dmokratier inte har ökat.

Se också begreppet ”Demokrati” i Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati

Följande historiska händelser anger ett antal nedslag under de senaste två århundradena som tydligt definierar den svenska demokratiska utvecklingen.

1809: Det kungliga enväldet avskaffas i Sverige
Landet är i kris. I mars 1809 arresteras kung Gustav IV Adolf i en statskupp. Han avsätts av riksdagen den 10 maj. Ett nytt utskott i riksdagen, konstitutionsutskottet, får i uppdrag att arbeta fram en ny grundlag. Utskottet arbetar snabbt och intensivt och den nya regeringsformen antas av riksdagens fyra stånd redan den 6 juni 1809. Den 6 juni är sedan 1983 Sveriges nationaldag.

1810: Successionsordningen
En grundlag som bestämmer hur Sveriges tron ska ärvas. År 1810 valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare efter Karl XIII, som var barnlös. Länge kunde tronen därefter, i enlighet med successionsordningen, endast ärvas av manliga ättlingar till Bernadotte, men 1978 och 1979 fattade riksdagen beslut om att ändra successionsordningen så att även kvinnor kan ärva tronen. När ändringen trädde i kraft 1980 blev prinsessan Victoria, född 1977, tronföljare och kronprinsessa av Sverige. För att ändra en grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

1842: Folkskolan införs i Sverige
Riksdagsbeslutet om allmän folkskola anses ha haft stor betydelse för Sveriges snabba industriella utveckling och för den svenska demokratin. Stora delar av folket får nu lära sig läsa och skriva – men många romer och samer saknar möjlighet att gå i skolan. Enligt folkskolestadgan 1842 skulle varje socken på landsbygden och varje stadsförsamling ha minst en skola med ”vederbörligen godkänd lärare”. Men det var brist på både lokaler och behöriga lärare och många barn hade lång och besvärlig väg att gå till skolan. Flera föräldrar protesterade mot folkskolan. De menade att barnen behövde hjälpa till med familjeförsörjningen och arbetet hemma, inte gå i skolan.

1866: Tvåkammarriksdagen införs
Fram till 1866 bestod Sveriges riksdag av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Pådrivande i arbetet med att reformera riksdagen var justitiestatsministern Louis De Geer. Det gamla ståndssamhället hade i praktiken försvunnit och tanken var att riksdagen bättre skulle spegla det nya samhället. Resultatet blev en riksdag med två kammare: första kammaren och andra kammaren. Det bestämdes också att riksdagen hädanefter skulle sammanträda varje år istället för vart tredje. Rösträtten och valbarheten till riksdagen var dock starkt begränsad. 1971 ersattes tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag. Louis De Geer blev 1876 Sveriges förste statsminister.

1884: Myndighetsåldern för kvinnor sänks
Svenska kvinnor har betraktats som omyndiga i många århundraden. Det var bara änkor som kunde vara myndiga, så länge de inte gifte om sig. Men 1858 fattade riksdagen beslutet att ogifta kvinnor kunde anmäla till domstol att de ville bli myndiga från 25 års ålder. 1865 blev de automatiskt myndiga när de fyllde 25 och 1884 sänktes åldern till 21. Men detta gällde alltså bara ogifta kvinnor. När en kvinna gifte sig ställdes hon under sin mans målsmanskap. Det var först 1921 som även gifta kvinnor blev fullmyndiga, samma år som kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för allra första gången.

1909: Rösträtt införs för alla män över 24 år
Nu införs allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt och har gjort värnplikten och som inte har varit omhändertagna av fattigvården eller suttit i fängelse. Det gäller i val till riksdagens andra kammare. Men fortfarande är det grupper av män som inte får rösta. Det är statsminister Arvid Lidman som lägger fram förslaget om allmän rösträtt för män. Den som tvingas att strida för sitt land ska också få rösta, är ett argument i debatten. Slagorden ”en man – en röst – ett gevär” gjorde stort intryck på många.

1917: Genombrott för parlamentarismen
Makten var enligt 1809 års regeringsform delad mellan kung och riksdag. Kungens uppgift var att styra landet och statsråden var hans rådgivare. Men med inrättandet av departementen 1840 och statsministerämbetet 1876, stärktes så småningom statsrådens roll på kungens bekostnad. Sverige fick en regering med en statsminister i spetsen. Efter andrakammarvalet 1917 bildade liberalerna och socialdemokraterna en regering tillsammans. Detta var mot kungens vilja. Liberalernas ledare Nils Edén blev statsminister. Socialdemokraten Hjalmar Branting blev finansminister. Det stod klart och tydligt att kungen inte längre kunde påverka regeringsbildningen. Sedan dess är det riksdagsmajoriteten som bestämmer vem som ska få bilda regering och det är regeringen som styr landet.

1921: Kvinnor får rösta för första gången
Nästan hälften av de röstberättigade kvinnorna röstade i valet 1921, och 62 procent av männen. Fem kvinnor valdes in i riksdagen. Kerstin Hesselgren blev den första kvinnan i första kammaren medan Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund och Bertha Wellin valdes in i andra kammaren. Men det dröjde innan kvinnorna tog plats i riksdagen på riktigt. 1971 var andelen kvinnor fortfarande bara 14 procent. Idag är Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i parlamentet. Efter valet 2014 var 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor.

1944: Det blir lagligt att vara homosexuell
Även om det efter 1944 inte längre var olagligt, var det fortfarande många som inte vågade vara öppna med sin homosexualitet. Homosexualitet klassades fortfarande som en sjukdom. I slutet av augusti 1979 ockuperade ett fyrtiotal aktivister Socialstyrelsens trapphus på Banérgatan i Stockholm och krävde att homosexualitet skulle strykas från myndighetens sjukdomsregister. Ny chef för Socialstyrelsen var Barbro Westerholm som i oktober samma år drev igenom beslutet att ta bort sjukdomsstämpeln.

1945: Rösträtt införs även för personer som saknar jobb och som får socialbidrag
Per Albin Hanssons regering lägger fram ett förslag som tar bort flera rösträttshinder. Rösträttsåldern sänks samtidigt till 21 år. Valmanskåren blir större.

1948: FN antar deklarationen om de mänskliga rättigheterna
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna sägs vara världens mest översatta dokument. Den sex sidor långa texten har översatts till mer än 500 olika språk och dialekter. Deklarationen består av 30 artiklar och den första artikeln lyder: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. FN – Förenta Nationerna – bildades efter andra världskriget 1945. Sverige blev medlem i organisationen 1946.

1949: Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen är en grundlag och därmed överordnad all annan lagstiftning. För att ändra en grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Sverige fick sin första tryckfrihetsförordning år 1766. Det var den första i världen där yttrandefriheten upphöjdes till grundlag. Censuren avskaffades – medierna stod inte längre under statsmakternas kontroll – och alla offentliga handlingar skulle vara tillgängliga för allmänheten. Offentlighetsprincipen innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling. Den garanterar rätten till insyn och kontroll av riksdagen, regeringen, kommuner och andra myndigheter, till exempel domstolarna.

Den senaste tryckfrihetsförordningen är från 1949. Då skrevs meddelarskyddet in i lagtexten. Meddelarskyddet innebär bland annat att en offentligt anställd person kan berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan risk för repressalier, med vissa undantag. Meddelaren har rätt att vara anonym och myndigheten får inte försöka ta reda på vem som har läckt informationen.
Sedan 1 juli 2017 gäller detta även privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, inom vård, skola och omsorg.

1951: Religionsfrihet skrivs in i Sveriges lagstiftning
Svenska medborgare var ända fram till 1860 tvungna att tillhöra Svenska kyrkan och bekänna sig till den rena evangeliska läran. Därefter kunde de lämna kyrkan om de istället inträdde i ett annat godkänt kristet samfund. Religionsfrihetslagen 1951 innebar rätt att gå ur kyrkan utan att samtidigt bli medlem i ett annat trossamfund, alltså rätt till religionsfrihet och även rätt att inte tro.

Rätten att fritt utöva sin religion är idag garanterad i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Kungen, som är Sveriges statschef, omfattas inte av religionsfriheten. I successionsordningen står det att ”Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran”.

1971: Enkammarriksdagen införs
Tvåkammarriksdagen avskaffas. Två stora parlamentariska utredningar under 1950- och 1960-talen konstaterar att flera demokratiska skäl talar för att riksdagen ska bestå av en kammare. Från och med nu kan medborgarna vid ett och samma val bestämma riksdagens sammansättning. Det nya valsystemet innebär att partierna fick exakt så stor del av mandaten som de fick av rösterna. Regeln om att ett parti måste ha fyra procent av rösterna för att bli representerat i riksdagen är från den här tiden.

1974: Sveriges nuvarande regeringsform införs
Regeringsformen är grunden för vår demokrati. I den står det hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. I och med 1974 års regeringsform får kungen endast ceremoniella och representativa uppgifter.

1975: Rösträttsåldern sänks till 18 år
Riksdagen beslutar att rösträttsåldern ska sänkas från 19 till 18 år. År 1945 sänktes rösträttsåldern från 23 till 21. I dag finns det en diskussion om att sänka rösträttsåldern ytterligare.

1976: Utländska medborgare får rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige
Riksdagen konstaterar att kommunal rösträtt för utländska medborgare har demokratiska fördelar. Att efter en viss tid i landet få delta i allmänna val ökar delaktigheten i samhället.

1977: Sverige erkänner samernas status som ursprungsbefolkning
Riksdagens beslut innebär att samernas rättigheter stärks och att staten garanterar ett stöd för den samiska kulturen.

1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga
Riksdagen beslutar om ett förbud mot att slå eller använda våld mot barn. Under 1970-talet engagerade sig författaren Astrid Lindgren i många politiska frågor som handlade om barn. Hon kräver att alla former av barnaga ska förbjudas, vilket också sker.

1989: Begreppet omyndig försvinner ur lagstiftningen
Nu kan en person inte längre bli omyndigförklarad. Tidigare har en domstol kunnat besluta att en person som uppnåtts myndighetsåldern ska förklaras omyndig. Därmed får alla medborgare över 18 år rösträtt.

1990: Sverige ansluter sig till FN:s barnkonvention
Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionens tanke är att ge alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

1991: Yttrandefrihetsgrundlagen
Lagstiftarna anser att det talade ordet behöver ytterligare skydd i grundlagen. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att uttala sig bland annat i radio och tv och på internet

Yttrandefrihetsgrundlagen är vår yngsta grundlag och har stora likheter med tryckfrihetsförordningen. Lagen har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats.

1993: Sametinget inrättas
Sametinget ska bevaka frågor som handlar om samisk kultur. Sametinget består av 31 folkvalda ledamöter. Syftet med Sametinget är att ta till vara den samiska minoritetens intressen i Sverige

1995: Sverige blir medlem i EU
Hösten 1994 hålls en folkomröstning om svenskt medlemskap i EU. I omröstningen röstade 52,3 procent ja till medlemskap, medan 46,8 procent röstade nej. Trots att folkomröstningen var rådgivande fanns en politisk konsensus om att Sverige skulle följa resultatet. EU-medlemskapet var ett faktum.

1995: Möjlighet att göra personval prövas för första gången
Väljarna kan på valsedeln kryssa den politiker som de särskilt vill ska komma in i riksdagen. Tanken är att väljarna ännu mer ska kunna påverka vilka ledamöter som tar plats i Sveriges riksdag.

1999: Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänns som nationella minoriteter
Beslutet innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket ger anledning till mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk.

Riksdagens beslut ger enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts och fortfarande används.

2009: Diskrimineringslag för att motverka diskriminering på grund av bland annat kön beslutas
Det blir enligt lag förbjudet att diskriminera någon på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En person får inte kränkas eller missgynnas utifrån dessa diskrimineringsgrunder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *